ÖVERFAMILJ: YPONOMEUTOIDEA
FAMILJ: YPONOMEUTIDAE (SPINNMALAR)
UNDERFAMILJ: YPONOMEUTINAE
SLÄKTE: YPONOMEUTA
_______________________________________________________________________________________________________________________________________
FAMILJ: YPONOMEUTIDAE (SPINNMALAR)
UNDERFAMILJ: YPONOMEUTINAE
SLÄKTE: YPONOMEUTA
_______________________________________________________________________________________________________________________________________
Häggspinnmal (Yponomeuta evonymella)
(Linnaeus, 1758)
Vingbredd 16-25 mm.
Flygtid Juli-augusti
Värdväxt Hägg
English name Bird-cherry Ermine
Häggspinnmal (Yponomeuta evonymella) en av omkring 90 arter spinnmalar i Sverige. Häggspinnmalen är en fjäril som i sitt larv-stadium lever i häggar. Larverna förpuppar sig och den kollektiva väven kokongerna gör så att hela trädet kan täckas i vit väv. Trädet kan då i folkmun kallas för spökträd.
Dör träden? Trots att alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad. Angreppen brukar upphöra efter några år då parasitsteklarna som angriper häggspinnmalens larver blivit tillräckligt talrika så att de utkonkurrrerar fjärilarna. Ofta växer bladen ut igen på sensommaren, men bladskruden brukar dock se lite blek och gles ut. Häggspinnmalen är även ofarlig för människan.
Levnadscykel När häggens blad slår ut på våren vaknar larverna som redan kläckts men inte gått ur sina ägg. Varje kull spinner ett gemensamt spinn. Äts bladen på ett träd upp förflyttar sig kolonien. I takt med att larverna växer ömsar de hud ett par gånger för att till slut förpuppas i spolformade kokonger. Typiskt i början av juni.
I form av en fjäril har häggspinnmalen vita vingar med svarta prickar. Efter parning kan en befruktad hona lägga omkring 60 ägg på samma ställe.
Beroende på väder och status hos häggspinnmalens predatorer kommer utbrott med stor förekomst av häggspinnmal. Utbrotten kan vara flera år.
(Linnaeus, 1758)
Vingbredd 16-25 mm.
Flygtid Juli-augusti
Värdväxt Hägg
English name Bird-cherry Ermine
Häggspinnmal (Yponomeuta evonymella) en av omkring 90 arter spinnmalar i Sverige. Häggspinnmalen är en fjäril som i sitt larv-stadium lever i häggar. Larverna förpuppar sig och den kollektiva väven kokongerna gör så att hela trädet kan täckas i vit väv. Trädet kan då i folkmun kallas för spökträd.
Dör träden? Trots att alla blad äts upp överlever träden att kalätas flera år i rad. Angreppen brukar upphöra efter några år då parasitsteklarna som angriper häggspinnmalens larver blivit tillräckligt talrika så att de utkonkurrrerar fjärilarna. Ofta växer bladen ut igen på sensommaren, men bladskruden brukar dock se lite blek och gles ut. Häggspinnmalen är även ofarlig för människan.
Levnadscykel När häggens blad slår ut på våren vaknar larverna som redan kläckts men inte gått ur sina ägg. Varje kull spinner ett gemensamt spinn. Äts bladen på ett träd upp förflyttar sig kolonien. I takt med att larverna växer ömsar de hud ett par gånger för att till slut förpuppas i spolformade kokonger. Typiskt i början av juni.
I form av en fjäril har häggspinnmalen vita vingar med svarta prickar. Efter parning kan en befruktad hona lägga omkring 60 ägg på samma ställe.
Beroende på väder och status hos häggspinnmalens predatorer kommer utbrott med stor förekomst av häggspinnmal. Utbrotten kan vara flera år.